Amning kan vara riktigt besvärlig för många nyblivna föräldrar. Som om det inte vore nog, så drabbas vissa dessutom av mjölkstockning.
I den här artikeln får du svar på 8 vanliga frågor om mjölkstockning. Du får bland annat tips på vilka symptom du kan få samt hur du kan lindra eventuella besvär.
1. Vad är mjölkstockning?
Mjölkstockning är en bröstinflammation hos dig som ammar. Man kan även få mjölkstockning när man är gravid. Det är dock vanligast under de två första månaderna efter förlossningen, dock sällan under de första 10 dagarna.
Omkring 2-4 dagar efter förlossningen så börjar kroppen producera större mängder mjölk. Om barnet då inte hinner dricka all mjölk, så kan en eller flera mjölkgångar täppas igen. Då kan mjölken inte komma ut och stockar sig, vilket känns som en förhårdnad i bröstet.
Därtill producerar vissa mer mjölk än vad brösten har plats för. Brösten känns då mycket hårda och fulla, vilket kan vara obehagligt.
Du kan få mjölkstockning i båda brösten. Det är dock vanligast att du bara får det i det ena.
2. Varför får man mjölkstockning?
Ett nyfött spädbarn ska amma minst 8 gånger per dygn. Om barnet inte kan eller vill amma så mycket, kan det hända att mjölken stockar sig i bröstet.
Mjölkstockning kan uppkomma hos de som vill amma såväl som hos de som inte vill eller kan amma sitt barn. Detta eftersom mjölkproduktionen kommer att sätta igång oavsett om du ammar eller inte.
Du kan även få mjölkstockning om amningen är oregelbunden. Det kan ske om du till exempel slutar amma helt eller om ditt barn sover mycket, är sjukt eller om det börjat äta fast föda.
En annan orsak kan vara att din BH sitter för hårt. Det är därför bra att ha löst sittande kläder samt bärselar som inte trycker mot bröstet. Mjölkstockning kan även vara vanligare hos de som ammar och har gjort bröstoperation eller bröstförstoring.
3. Vad finns det för symptom?
Nedan följer en lista på symptom som är vanliga att få om du drabbas av mjölkstockning:
- Smärta och svullnad, ibland ända ut till armhålan
- Du får ont när du ammar
- En eller flera förhårdnader på huden
- Sprickor eller sår på bröstvårtan
- Bröstet kan kännas varmt, knöligt och ömt
- Huden på brösten blir blank och mer spänd
- Bröstvårtorna blir platta och hårdare
- Du kan få influensaliknande symptom och feber, ibland med frossa
- Du kan känna dig hängig och kan även få muskelvärk
4. Hur länge har man mjölkstockning?
Mjölkstockning går oftast över efter 1-3 dagar. Det är ovanligt att den håller i sig i flera veckor.
En mjölkstockning går oftast över av sig själv eller med lite hjälp. Under rubriken nedan får du tips på hur du kan förebygga eller underlätta mjölkstockning.
5. Hur kan man förebygga och underlätta mjölkstockning?
Nedan följer en lista med tips för dig som vill undvika mjölkstockning. Du får även amningstips som kan vara bra att testa om du redan fått mjölkstockning och vill lätta dina besvär.
Tips för att förhindra mjölkstockning
- Amma minst åtta gånger om dagen
- Låt alltid barnet börja äta i det bröst som stockat sig.
- Amma inte efter ett specifikt mönster, utan låt barnet amma när det är hungrigt
- Massera bröstet så att det töms ordentligt
- Pumpa ut den mjölk som blir över, ifall barnet inte är så hungrigt
- Låt bröstet vila emellan, men pumpa eller amma så mycket mjölk som är möjligt
Tips på hur du underlättar amningen
- Kontrollera barnets sug-grepp
- Testa olika ställningar att amma i
- Hud mot hud med barnet ökar utdrivningen av bröstmjölk (testa bärsjal)
- Pumpa ut mjölk innan amningen, så att barnet kan greppa lättare
- Massera bröstet så att barnet enklare kan suga tag
- Håll bröstet varmt! Duscha, bada eller lägg på en varm handduk
- Ett gammalt husmorstips är att stoppa in kålblad i BH:n. Jo, faktiskt! Kålblad har visat sig ha en antiinflammatorisk och blodstimulerande verkan.
6. När bör jag söka hjälp?
Mjölkstockning går oftast över av sig själv. Men om du på grund av din mjölkstockning får feber som är omkring 38 grader eller högre så bör du ta kontakt med sjukvården. Du bör även kontakta vården eller BVC om mjölkstockningen gör att ditt barn inte kan äta ordentligt.
Om känner dig orolig kan du ringa 1177. Du kan även göra ett videosamtal med vården. Om du har feber som håller i sig i mer än ett dygn bör likaledes du kontakta sjukvården.
Om du får sår och sprickor i bröstvårtan efter intensiv amning, så finns risken att du får en bakterieinfektion. Du kan då behöva få antibiotika, som skrivs ut av läkare.
Du kan läsa mer om mjölkstockning hos 1177 om du klickar här. På deras hemsida kan du även få kontaktinformation till din närmaste vårdcentral.
7. Borde jag sluta amma?
Det bästa sättet att undvika mjölkstockning på, är att låta barnet amma. Stockningen lättas mer, ju mer mjölk som försvinner ur bröstet. Att sluta amma kan alltså förvärra problemen.
Om du vill sluta amma, kan prata med en amningsrådgivare eller med BVC. De kan ge dig råd om hur du kan sluta amma och minimera risken att få mjölkstockning.
8. Finns det någon behandling?
Som tur är finns det bra behandling mot mjölkstockning. Den bästa behandlingen är kort och gott att låta barnet äta. Barnet suger då ut mjölken och bröstet töms, vilket lättar stockningen.
Mata barnet när det är hungrigt, vilket kan vara så ofta som upp till 12 gånger om dagen. Du bör helt enkelt försöka tömma bröstet så ofta det går, så att mjölkflödet hålls igång – oavsett om du ammar eller pumpar. Men ja, vi vet att det är lättare sagt än gjort.
Ha gärna barnet nära bröstet, så att aptiten retas. Låt även barnet “äta klart” från det ena bröstet innan du ger det andra.
Om du har ont, kan du ta smärtstillande läkemedel med ibuprofen eller paracetamol. Tänk på att alltid läsa bipacksedeln, specifikt föreskrifter för den som ammar, innan du tar eventuella läkemedel.
Sist men inte minst – glöm inte bort dig själv! Lugn och välmående är minst lika viktigt för en bra amning. Din kropp håller fortfarande på att ställa om sig och du behöver vara snäll mot den. Ät ordentligt, drick mycket och vila när du kan.
