Förlossningsdepression

Tidningar och sociala medier är ofta fyllda med lyckliga och bekymmerslösa föräldrar. Och som nybliven förälder är pressen stor att vara just det – lycklig.

Men faktum är att förlossningsdepression drabbar mer än var tionde mamma.

I den här artikeln får du läsa om vad förlossningsdepression är och på vilka sätt du kan få hjälp. Du får även information om hur du kan hjälpa som anhörig samt vad du som partner kan göra om du drabbats av en depression.

Vad är förlossningsdepression?

Förlossningsdepression, även kallat postpartum depression, är en depression som uppkommer i samband med en förlossning eller under de följande månaderna. Depression är en sjukdom och du kan behöva behandling eller professionellt stöd för att bli frisk.

Man uppskattar att 8-15% av alla nyblivna mödrar går igenom en förlossningsdepression. Detta innebär alltså att cirka 12 000 svenska mammor blir drabbade varje år.

Två andra tillstånd är babyblues och förlossningspsykos. Dessa är inte samma sak som en förlossningsdepression.

Babyblues

Omkring 50-80% av nyförlösta kvinnor upplever babyblues 2-3 dagar efter förlossningen. Därför kallas det även “tredagarsgråten”.

När du föder barn utsöndras stora mängder av det kraftfulla hormonet oxytocin, vars nivåer sjunker efter 2-3 dagar. Därför är det vanligt att känna sig ledsen dagarna efter en förlossning. Babyblues går vanligtvis över inom två veckor.

Förlossningspsykos

Förlossningspsykos är ett allvarligt tillstånd som årligen drabbar 1-4 av 1000 nyförlösta kvinnor. Om du misstänker att du eller någon du känner har fått av en psykos är det viktigt att söka hjälp omedelbart. Du bör isåfall ringa 112 eller uppsöka en akutmottagning.

Symptom

Hur vet man att man har en förlossningsdepression? En depression kännetecknas av att du är nedstämd varje dag i två veckor. Du är oftast nedstämd större delen av tiden.

Symptom vid en förlossningsdepression är desamma som vid en “vanlig” depression. Den största skillnaden är att de uppstår i samband med att du nyligen fått barn.

Symptom kan vara olika från person till person. Det är vanligt att du känner igen dig i ett eller flera av följande påståenden:

  • Du känner inte att något är roligt längre
  • Du uppskattar inte sådant som förut gjorde dig glad.
  • Du har humörsvängningar med panikkänslor, stark oro eller ångest.
  • Du sover för mycket eller för lite och har koncentrationssvårigheter.
  • Du har känslor av skuld och hopplöshet samt att du inte räcker till.
  • Du går upp eller ner mycket i vikt och äter inte som vanligt.
  • Du har svårt att sköta hygienen och kan även ha svårt att ta hand om ditt barn.
  • Det känns jobbigt att träffa vänner och familj eller andra närstående.
  • Du har tankar om att skada ditt barn eller dig själv.

Läs mer om symptom på 1177 Vårdguiden.

Hur kan jag få hjälp?

Du bör söka hjälp om din nedstämdhet efter förlossningen inte gått över efter två veckor. För vissa kan det kännas svårt att be om hjälp, men det är viktigt att du får professionellt stöd.

Om du tror att du har drabbats av en förlossningsdepression bör du kontakta en vårdcentral, BVC eller en barnmorskemottagning. Du har rätt att söka vård på valfri vårdmottagning i Sverige.

Om du vill ha hjälp med att hitta en vårdmottagning eller ställa frågor om dina symptom, kan du ringa till 1177 eller besöka www.1177.se.

Om du vill prata med någon

Känner du att du vill prata med någon, kan du även vända dig till organisationen Mamma till Mamma. De arbetar för att stötta föräldrar som mår dåligt under graviditeten eller efter förlossning. På deras hemsida går det också att läsa mer om förlossningsdepression. Även pappor och anhöriga kan vända sig till organisationen för att få stöd och råd.

Adoptivförälder eller medförälder

Är du adoptivförälder eller medförälder? Du har självklart också rätt att söka hjälp hos BVC. Du kan till exempel be om att få ett enskilt samtal med en sköterska, för att prata om hur du mår.

Test för förlossningsdepression

Mellan 6-8 veckor efter förlossningen får du fylla i ett formulär vid besök på BVC. Formuläret är framtaget specifikt för att kunna se tecken på depression hos de som nyligen fött barn. Testet kallas EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och är inget självtest, utan resultatet ska utvärderas av en läkare.

Efter att du fyllt i formuläret får du prata med en sjuksköterska. Detta kan vara ett bra tillfälle att prata om sådant som känns jobbigt och be om hjälp.

Behandling

Vad du får för typ av behandling kan variera. Du kan exempelvis erbjudas:

Terapi

Du kan komma att få samtalsterapi, exempelvis med läkare, psykolog, kurator eller sjuksköterska. I terapin kan du prata om det som känns svårt samt få hjälp att hitta sätt att hantera det. Ofta försöker man ha terapisamtal under en tidpunkt då du kan vara utan barnet, om det är möjligt.

Läkemedel

Vissa blir hjälpta av läkemedel och du kan komma att få antidepressiva mediciner utskrivna. Idag finns nyare läkemedel, varav vissa går att ta även om du ammar. Ofta kombineras medicinering med terapi vid förlossningsdepression.

Partner med förlossningsdepression

Det är inte bara mammor som kan drabbas av nedstämdhet i samband med att barnet föds. Även en nybliven pappa, partner eller medförälder riskerar att bli deprimerad under det första halvåret efter förlossningen.

Studier visar att andelen nyblivna pappor med förlossningsdepression ligger på mellan 6-10%. Symptomen vid manlig förlossningsdepression inkluderar likaledes en känsla av uppgivenhet och nedstämdhet.

Många pappor känner skuld och sorg över att de inte kan vara lika närvarande, om de måste jobba under den första tiden. Det nya ansvaret kan också resultera i stark ångest över att något ska vara fel på barnet eller att behöva skiljas från det.

Det är inte ovanligt att föräldrarna påverkas av varandra och det blir då svårt att få stöd. Därför är det viktigt att söka vård tidigt.

Vad du kan göra som anhörig

Är du anhörig till någon som har drabbats av förlossningsdepression? Då kan du vara en del i återhämtningen, genom att vara lyhörd och ställa upp.

Att hjälpa till kan vara så enkelt som att höra av dig och hälsa på, om det är önskvärt. Du måste också vara tålmodig och förstå att personen inte kommer ha samma energinivå och inte kan vara lika närvarande i er relation.

Du kan gärna fråga hur du kan vara till hjälp. Du kan exempelvis avlasta genom att laga matlådor, storstäda eller passa bebisen då och då. Det är också viktigt att den som är deprimerad får tid och möjlighet att komma ut i friska luften och röra på sig samt äta bra.

Som anhörig till någon med depression är det viktigt att du finns där för att stötta och lyssna. Som partner kan det dessutom vara till stor hjälp att du är föräldraledig om den ena föräldern blir sjukskriven.

Vad beror förlossningsdepression på?

Som nybliven förälder är du väldigt sårbar. Livet får en stor omställning, som kan kännas överväldigande för de flesta. Att få barn rör också upp känslor och kan väcka många minnen om den egna barndomen eller relationen till dina egna föräldrar

Faktorer som kan öka risken för förlossningsdepression är bland annat att:

  • Du saknar stöd från människor omkring dig.
  • Barnet skriker mycket, sover lite eller har svårt att äta.
  • Du har upplevt tidigare trauman eller psykiska problem.
  • Du inte velat skaffa barn innan eller tvivlar på din förmåga som förälder.
  • Du har sömnbrist kombinerat med tröttheten efter förlossningen.

Risken för att få förlossningsdepression ökar även om du haft en komplicerad eller traumatisk förlossning.

Går det att förebygga?

Om du nyligen fått barn så är lugn och ro extra viktigt. Fundera på hur du vill ha det den första tiden – vill ni ha besök från släkt och vänner eller vill ni vara för er själva?

Gör det som känns bra för dig och ge dig själv tid att landa i föräldraskapet. Våga be om avlastning och hjälp när det behövs.

Det är omöjligt att säga vem som kommer att drabbas av depression och forskningen är fortfarande knapp. Har du mått psykiskt dåligt förut kanske du vill ha förebyggande terapisamtal innan förlossningen. Du kan också lägga upp en plan tillsammans med BVC redan under graviditeten.

Ta den tid du behöver

Tänk på att ta dina känslor på allvar. Det är aldrig för sent att prata med någon och ju fortare du får hjälp, desto fortare kan du börja känna dig som dig själv igen. Försök att inte stressa, utan ta den tid du behöver för att bli frisk. Och kom ihåg - du är inte ensam!

Tack för att du har läst.

Jag heter Marie. Jag är mamma och skapare av Moonboon.

Här på Moonboon skapar vi ekologisk och hållbar babyutrustning. Skapad med omsorg för spädbarn och trygga nätter.

Se vår babyutrustning här.

Om du en dag behöver t.ex. en hängvagga eller en vaggmotor, så hoppas jag att vi ses här på Moonboon igen.

Under tiden kan du gärna läsa mer om oss här samt följa Moonboon på Facebook och Instagram.